top of page

Har ni två Separerat?

  • 2 dec. 2022
  • 14 min läsning

Uppdaterat: 7 dec. 2022

Jag kunde börjat detta inlägg som en början till en mindre genomtänkt sci-fi thriller.

Det har varit frågor om vi slutat blogga? Om vi separerat(?) Eller om något otäckt hänt oss båda, eftersom vi visat total frånvaro i över två månader.

Vi har även tagit oss tid att svara på frågor från våra följare angående att flytta utomlands.

Det kan läggas till, att även familj och vänner undrat vart vi håller hus. Och det har varit en del som hittat ut till oss på fika, mycket nyfikna. Även om vi varit lite hemlighetsfulla med dessa veckors anledning som ett hett diskussionsämne har vi varit ganska förtegna om vad som hänt. Det är positivt och absolut en omställning för oss, positiv och fylld med nya framtidsplaner. Men jag ska ta det från början... - Häng på, så kör vi vidare!

Sista dagen på jobb gav även tid till att njuta av utsikten...

Vaknar till en underbart klar morgon.

Hörde kaffets sista bubblande och kände aromen från en nybryggd kaffe som var på gång.

Mia hade vaknat innan mig och stigit upp för att mjukstarta denna förträffliga dag.

En dusch senare var jag redo för att fara iväg, ett litet lyckoknyte i magen kändes när jag konstaterade – Sista dagen på jobb!

Dagen gick som på räls.

Några farväl och även lite kramande hann det bli och strax efter 12.00 ringer jag hem för att meddela att jag är på väg. Jag och Mia skickar alltid ett hjärta till varandra på Messenger för att meddela att man är framme eller är på väg hem.

Idag ringde jag henne istället, glad i hågen och sa att jag var på väg hem redan nu.

Detta skulle firas med att jag och Mia fort som attans när jag kom hem, spurtade ner till stranden för att bada.

Efter några timmar i vattnet kom hungern och det blev till att ta oss hem och sätta igång grillen. Vädret var superskönt hela kvällen när vi satt ute och åt.

Vi tog en kaffe med avec till solens nedgång i horisonten och kvällen avslutades med en go film och god sömn till morgondagens första lediga dag tillsammans, På riktigt..

Noll tomtar på Loftet

Veckan efter tog jag ett Covidtest, mest för att se om säsongen skonat mig sista veckan.

Och glädjande nog för oss två, var det negativt. Vi skulle nu släppa sommarens sista farhågor och röra oss fritt och slippa oroa oss för att behöva låsa in oss en tid till.

Kommande månads tid gick åt att bara umgås tillsammans och bara vara ett tag.

Vi hade så kul när vi fixade i trädgården, rensade hemma och fick ordning på saker vi lagt på hyllan under sommarens hektiska tid. Vi såg till att se över fönster och dörrar, tätningar byttes och inte minst så förberedde vi oss på kommande kalla period.

Så det blev till att se över öppna spisen, fixa gnistskyddet och se över skorstenen.

Mitt i allt så fick vi Översvämning på WC då en kran sönder och fick bytas ut illa kvickt.

Mia hörde oljud från toaletten och trodde jag tog en dusch. När hon såg mig utanför WC sa hon att hon var tvungen att kolla. När hon sen öppnar och ser en vattenstråle med högt tryck spola ut över hela toaletten. Snabbt vrida om vattenkranen och stänga vattnet.

Löste det snabbt, men tur vi var hemma.

...Gamla slangar måste bytas ut. Tur vi var hemma när den brast.



-Det finns mer i livet än att öka farten...”


Uti Vår Hage.. Dags att plocka våra jättesmå men smakrika koroneiki -oliver och vårt träd med Kalamata. Träden har inte gett några oliver 2021 då vi hade problem med dakus(fluga), så det ska smaka med att få nya goa små stackare att äta. Mycket smak, saftiga och mindre träiga.

En viss sötma också. Passar underbart till sallader och grillat kött.

Rast och Vila mellan varven..

Dags för ny fog och isolering på dörrar och fönster, så det har spenderats tid för detta också.

Mest har det gått åt tid för oss två att njuta mellan varven. Vi har grillat samtidigt och haft vänner på besök då vi tagit lite paus i vårt arbete, vilket vi lovade varandra att vi skulle långt innan Mia kom hem.


Det har helt klart varit en helande period för oss att kunna umgås och bara tänka på en sak i taget. Visst har vardagssysslorna varit där i bakgrunden, men vi har mest spenderat tid med att äta gott och ha mysiga filmkvällar. Allt sånt som gör detta så mycket värt mödan.




-Släpp fångarna loss det är vår!

Grannen har bytt ut sitt trä-staket och satt upp nytt. Mia pratade med henne och frågade om hon skulle fixa till det gamla trästaketet och sätta tillbaka? Men så skulle det inte bli. Hon ville ha grönt nät, för att vinden skulle ta sig lättare igenom, samt att det skulle bli lättare att underhålla och slippa slipa och olja in med jämna mellanrum. Dessutom skulle det vara grönt nät med mindre genomsyn – Superbra! Tänkte vi.

Det var full fart i hela sista halvan av Oktober i hennes trädgård med att fästa och näta upp.

När det sen stoppade av och dröjde med att få upp nätet.

Speciellt då vi hade storm i över två veckors tid, fick detta vänta på sig.

Själv skrattade jag och tyckte det såg ut som en anstalt med fängelsemur av staket runt om.

Skrattade varje morgon när jag satt där med mitt nybryggda kaffe(tack till Z och M) och kunde riktigt se Lena Nyman och ”släpp fångarne loss - det är vår” från filmen.


När dom väl kom och skulle fortsätta igen och sätta upp nätet, hör jag Mia's rop: -Men nääää! Va är det för nått skit-nät hon sätter upp?

Det visade sig att nätet var lika genomskinligt som fiskarnas trålarnät på deras båtar, även om detta var grönt i färgen. Jag skrattade för jag vet att grannen inte har smält sin förlust när vi fick upp vår grind och stängde av hennes och hennes privata förvaringsplats och vänners gratisparkering tillika deras hundtoalett.

Nåja, man kan inte få allt här i livet, men vi njuter av att få vara ensamma.


Hört på Kaféet

Det är få som besökt området i år och missat den tragiska händelsen i somras i Agia Fotia?

Stenraset som orsakade en familjs mardrömsvistelse och tragedi.

Pappan vaknade under natten av att oljud väckte honom, sen blev allt svart.

Den 51-åriga pappan och 9-åriga sonen klarade sig, men mamman avled tragiskt i rasmassorna efter en jättesten lossnat från berget ovanför hotellet mitt i natten.

Den 47-åriga kvinnan avled innan man hunnit rädda henne ur rasmassorna. Sonen skadades allvarligt medans pappan skadades lindrigt.

Familjen från Slovenien är flitiga besökare och har bott på hotellet ett flertal gånger under sina 12 år som turister i området.

Lasithis vice guvenör, Hr. Yiannis Androulakis meddelade att man kommer införa grundliga undersökningar i fallet och gå till botten med fallet. I dagarna kom även ett beslut om att stoppa all verksamhet i Agia Fotia för alla Hotell och Uthyrningsverksamheter. Detta genom ett beslut och utlåtande av bland annat Grekiska Geologiska Institutet (EAGME).

Ett liknande förslag för Ierapetra har lagts av guvenör Hr. Papadakis till Ierapetras Civilskydds Departement med hänvisning från chef för facket Hotellförbundet för Syd Östra Kreta, Hr. Vardakis för att förbättra och undersöka områdets riskzoner. Fler följer med krav om skärpta lagar och kontroller med riktad kritik till ledare och ansvariga för området såväl som styrande kommunala partier.






Tråkiga Lokala nyheter i Mackan.

Trots att jag och Mia har vetat om detta sedan i somras, och även lite innan sommaren, är det alltid något man går och hoppas på inte ska ske. Att situationer reds upp och att beslut ändras. Så blev det tyvärr inte i detta fallet och nu är det så alltså officiellt – Alliotiko Taverna stänger på obestämd tid. Än är det mycket som kvarstår innan, men så är det alltså.

Vänner, familj och släkt huserar sig i tavernan som så mysigt öppnade sina dörrar för bara några få år sedan av Georgia med hennes man. Även hennes bror gick in som delägare efter något år och dom båda drev tavernan som ligger tvärs över gatan mitt emot Mikri Poli hotell.

En uppskattad och populär familjetaverna med grillkvällar vilka var otroligt välbesökta.

Här spenderade även halva byn sina nyårsaftnar med bokade långbord, såväl som barndop och högtidsdagar.

Det som var tavernans Signum, förutom att ha traditionella rätter varvat med egna kreationer med lokala råvaror, var att här möttes turisterna och lokalbefolkningen varandra varje kväll.

Det många tavernor gärna beskriver i sin meny eller på sina hemsidor med att ”Möta det lokala” var precis det man serverades på Alliotiko.

Många vänskapsband har knutits här och även om Alliotiko kommer stänga för gott, är det vänskap vilka många kommer ha livet ut mellan varandra.


Mamma Mia i Köket igen...

Äntligen har min favoritkock återkommit till lilla Cowboyland igen.

Och så har även ny mat i köket. Klar förbättring, tycker jag. Och det är gott med Mias supergoda hemlagade mat. Har saknat den i många månader och nu får jag äntligen byta ut mina rätter mot hennes. Det blir grillat, sallader, grytor, köttbullar, gratänger, goda hopkok och härliga kvällar ute.

Men, även överraskningar som t ex Mia's Smörgåstårta! Och den satt som en fläskläpp ska ni veta. Har inte ätit smörgåstårta på minst ett år och när Mia lagade den för att ha i kylen över natten, var det näst intill att jag ställde klockan för att vakna tidigt.

Mia hade nämligen lovat att den skulle vara klar så att jag fick en bit till morgonkaffet.... Mmmm.

Vaknade 4 på natten och var tvungen att släppa ut Vilma för en natt-kiss ute.

Och då passade jag såklart på att klämma lite på smörgåstårtan i kylen.

På morgonen malde jag bönor från vårt nya kaffe som vi fått skickat av Z och M (ni är bäst!), denna gången var det dags för en kopp av Caffé Piansa's nymalda bönor från Tanzania vilken lyfte fram smaken på Mia's smörgåstårta ett steg till kan jag lova.

-Mmmmm... När Mia frågade om det var något "extra" jag var sugen på? Blev det såklart Smörgåstårta.

...men även som vi säger i Skåne: -En halv "Soa-sia"...

Mythos ICE, Nja... "Hiss eller Diss" på den? Själv säger jag "Diss"...

EN Mythos Radler funkar utmärkt till en hemmalagad Hamburgare med egna Pommes och Tzatziki...

Min egna Fasolia me patates... Okej, men inte som Mia's.


Egna pommes med lokal Loukanika och en kall Mamos..

Fasolia med egen yoghurt (och min favorit - Körsbärssaft).

Såklart blir det Baklava och fyllda Chokladpraliner från Takis Voula.

Jättegod till kall sallad eller Tacos. Rekommenderas varmt!

Frukost The med egna färska citroner i....


Nya ljusglimtar i Horisonten

Vi har ett par Ess i vår kortlek kvar att spela med.

Och än så länge har vi fortfarande blicken framåt!

Det har öppnats upp en del för oss och vi funderar på vart vi ska börja?

En del innebär större uppoffringar från oss.

Kanske även större krafttag och investeringar, vilket i sin tur innebär mer tid ifrån varandra.

Våra andra alternativ är även dom tuffa, men är kanske ett alternativ om man ser på hur det kan se ut på den ekonomiska kartan? För även om det är kris och ekonomin är i botten, så Reser vi.

Vi handlar mer under kriser. Och som konsumenter är vi då ännu mer köpbenägna.

Så, det finns behov att fylla. Och inte minst så drömmer sig människor bort till värmen.

Här har vi ett av våra projekt vi kommer lägga fokus på.

-En resa på tusen mil börjar med ett steg...”


För oss innebär det att lägga näst intill all vår tid under höst och vinter på detta projektet.

I sin tur är det en ren chansning och lovar absolut inte att lyckas heller.

-En resa på tusen mil börjar med ett steg. Och det är dags att vi tar nya större kliv.

Det kommer dröja till minst sommaren 2023 innan något kommer visa sig konkret vara värt allt besvär eller inte? Men det kommer bli både kul och ett sätt för oss att förbereda 2023 för att bli ett bättre år för oss.

Naturligtvis kommer vi hålla er underrättade så fort vi kan.

Än så länge är det i startgropen och konkurrens finns alltid och överallt, så vi får ta det med ro än så länge. Men som ni vet, har vi lagt locket på innan vi själv fått berättat om projektet?

Det finns så mycket att prata om, så vi har fullt upp varje dag.

Speciellt när vi ser framåt i tiden, för om sanningen ska fram. Så ser det dystert ut för företagen i området, även om det än så länge går och funkar. Men alla vet det få vill prata om – En ekonomisk kris som kommer drabba alla här.

Det kommer spela mindre roll om man tillhör turistbranschen eller egenföretagare inom privata sektorn. Och vi ska inte prata om alla bönder.

Nu i veckan skickade Jordbrukarnas Riksorganisation på Kreta och Messina ett öppet brev till Premiärminister Hr. Kyriakos Mitsotakis. Där man beskriver situationen med ämnet: Jag ångrar djupt att jag blev bonde och stannar i Grekland. Och vill lyfta fram regeringens förra löfte om reducerade priser och skatter, speciellt på produktionskostnader och arbetskraft.

I dagens pressade situation i krig och med miljökrav och ökade avgifter för besprutning. Vilken i många fall sköts av kommunen, är det tillsammans med dom lavinartade ökningarna på t ex gödsel och fröer som är avgörande för lantbrukarna i landet.

Själv har vi insett att arbete med turism dom kommande åren kommer bli riskabla och det är dags att se över vår planering. Kanske är det en fas? Eller kanske är det så att Kreta måste se sig efter en ny hållbar plan med turismen i ena handen och kontroll i andra?

Positivt för oss alla som bor i landet är dom kommande sänkningarna och dom subventionerade priserna på livsmedel då skatten på livsmedel ska sänkas på över 800 varor i handeln. Detta är i ledet av ökade kostnader för barnfamiljer och de som står utanför arbetsmarknaden, men även för äldre och fattiga som har låg eller ingen pension alls.

Sist ut var det sänkta skatter för basvaror vilka riktades mot dagligvaror för barnfamiljen.

Detta skulle kanske även vara något för Sveriges regering att prioritera kanske?


Ljusglimt nummer 2 – Elräkningen kom...

Många som bor i Grekland fasar inför två saker – Skattedeklarationen och Elräkningen.

Båda lika verkliga som ett brev på posten och lika fyllda med skrämmande siffror.

Nu skulle vi två få oss en känga! Räkningen dimper ner i lådan. Och gissa hur hjärtat bultade? Sakta öppnade jag kuvertet medans Mia stirrade på mig, lika spänd.

Vecklar ut räkningen och förbereder mig... - Vänta nu! Vad i …?

Medans jag vänder på räkningen säkert två - tre gånger, frågar Mia otåligt - Hur mycket?

- Vad blev det? Jag stirrar på henne när jag nästan viskar fram det:

- Noll! Noll kronor...

Tjoohoo! Äntligen lite vind i seglet och tur.

Snålhet eller Vishet?

Sommartid grillar vi ofta och äter mindre varm mat då vi lagar för nån dag framåt i taget.

Det kan bli spenatsnurror(Spanakopita) med kall ayrán eller olika sallader med kall sås.

Det lönar sig även att bo på landet med lite vind, och att ha solcellsladdare på det mesta.

Vi laddar utebelysning, verandabelysning, mobiler, larm. Samt ”mys-lampor”(LED) inomhus.

Och Aircondition behövs inte då vi har genomgående tvärdrag i huset och vi sover med i princip alla fönster öppna under nätterna. Man vänjer sig vid värmen också efter ett tag.

Varmt vatten i dusch har vi hela sommaren då vattnet värms upp i ledningarna.

Under vintern eldar vi under kvällen i den öppna spisen som värmer upp hela huset på några timmars eldande. Vi passar även på att laga till något lätt när vi har perfekt kolglöd som t ex korv, piroger, minipizzor eller meze till kvällsfilmen? Men även marshmallows.

Mia älskar att ha värmeljus vilket jag kan tycka blir för varmt ibland. Men så kan tilläggas att jag lever med en kvinna som har duntäcke och två hundar i sängen under Augusti månad.

Detta räcker gott och väl normala vintrar. Men blir det för kallt blir det att dra igång σόμπα.


Snålt? Nja. Vi utnyttjar det vi har möjlighet till att kunna dra ner på våra baskostnader.

Solen, vinden och veden finns där vare sig vi tar till vara på den eller inte, så...


Inget Hawaii mer i år...

Hösten har visat sig dom senaste tre dagarna och nu blir det till och erkänna att vintern är på gång. Inte minst visade detta sig härom natten då jag vaknade och frös.

Vi hade eldat och la oss när det var ca 23 grader inomhus.

Själv tycker jag det är för varmt och vill ha det lite svalare. Men Mia älskar värmen och kan sova med duntäcke(och två hundar) i sängen när det är sommar och 35 grader ute.

Ni som följt oss ett tag vet att jag samlar på Hawaii skjortor. Och har en del i min samling.

Hur det kom sig vet jag inte riktigt, men älskar färg på kläder och har kanske alltid klätt mig lite mer annorlunda? Men det började för ca 10 år sedan och har bara fortsatt.

Sen är det ju även klart att jag influerats av mina seriefavoriter – Magnum P.I. & Miami Vice.

Men jag har alltid lagt märke till just dessa skjortor och jag minns när jag var liten och såg Elvis i en Hawaii skjorta, -En sån ville jag också ha, tyckte jag.

Många TV serier under 60 och 70-talet visade skådespelare med dessa färgstarka skjortor, som t ex: I Dream of Jeannie, M*A*S*H*, The Love Boat, Charlies Änglar, Dallas, Mork & Mindy mfl.

Nu har jag då fått ge mig då vintern anses ha landat på Kreta. Och det är dags att stuva undan alla skjortor till nästa sommar då dom ska sprida glädje igen. Inte minst gör dom alltid intryck när man sitter på jobb eller tar en fika någonstans. Nästan alltid frågar man den klassiska frågan: -Är det en riktig Hawaii skjorta?

Och svaret är alltid densamma – Ja! Absolut!


-Har ni Separerat?

Under sommaren har vi haft kontakt med er följare som nyfiket sökt svar på diverse flyttrelaterade frågor. Vi har försökt så gott vi kan svara på dessa väldigt personliga frågor som alltid är helt okej att ställa till oss.

Även om mycket av en sådan här resa är väldigt personlig finns det såklart en hel del man har gemensamt med andra som tagit steget fullt ut.

Vi har även svarat på om det hänt något mellan oss? Och om Mia och jag ska sluta blogga?

Så, Nejdå! Vi är kvar tillsammans och frossar i vårt egenskapade paradis.


Tillbakablickar i bild – April med en Katastrof!

Om det är något vi kommer ihåg specifikt från vår tid här, är när översvämning inträffade i Makrigialos 2019. Det hade regnat i flera dagar och rasrisk hade förutspåtts i området.

I April hände det som inte fick hända – Monsunregnets massor från bergen som samlats var på väg ner och träffade områdets byar på morgonen.

Först kom vattnet som flödade ner för byns vägar och tog med sig bråte ner.

Efter några, vad som kändes som skalv, Kom även jordmassorna och drog med sig leran som fyllde brunnarna. Först så kom folk körandes med sina pickups och trodde väl att det gick att ta sig fram, intet ont anande. Men snart så började den ena efter den andra fastna och kunde inte ta sig loss ur lervällingen.

Det var tufft att se alla hundar och katter som försökte ta sig upp mot högre höjd för att undvika vattenmassorna. Men vi kunde inte göra så mycket, vi kunde inte ta oss utanför ytterdörren där vi kämpade i timmar med spadar och skrapor för att skyffla undan vatten och leran. En tid var vattennivån så pass högt att det var millimeter kvar innan vattnet nådde upp över sista trappsteget och in över tröskeln till oss.

Vi fick in vatten i motorerna på våra parkerade fordon vilka stod i meterhögt vatten.

Och jag fick plocka isär dom för att tömma på vatten och försöka fixa dom så gott det gick senare.


Vi hade tur som bodde lite högre än andra i t ex Kalamoukania.

Där några fick sina hus totalförstörda och några även spolades ut i havet.

Många fick hela sina liv slagna i spillror då deras odlingar förstördes för alltid, då kvarvarande salt efter saltvatten och slam än idag ligger kvar i jorden och gör det omöjligt att odla.

Två personer fick sätta livet till i området. Och en ofantlig mängd vilda djur som inte kunde räddas.


När vi ser tillbaka inser vi hur nära det var för oss att förlorat allt vi ägde och hade.

Och även om vi vet att allt vi har går att ersätta är vi mer medvetna om hur skört livet är och hur fort det kan gå för att förlora allt vi kämpat för. Detta har lärt oss, inte minst;

-Att uppskatta det lilla vi har vilket räcker gott och väl, och ta vara på tiden vi har till låns...


Ni kan fortsätta läsa hela inlägget i sin helhet här om översvämningen i Makrigialos.


Avslutningsvis

Vill gärna tacka er för att ni har tålamod nog att låta oss vara offline då och då.

Det är tufft att få ihop det och att få allt att klaffa. Men vi finns här och lovar att skriva.

Som jag försökt beskriva, om än kanske lite diffust? Har vi saker vi måste prioritera och därför sporadiskt kanske inte alltid blogga med exakta datum eller mellanrum.


Vi hoppas ni hänger kvar och fortfarande har ett intresse för att läsa om vår vardag, fylld med alla livets ”ska och måste”. Men även om oss två helt vanliga individer och knegare som har en dröm vi gett oss tusan på. Där vi med transparens väljer att öppet skriva om våra känslor och kärlek för Varandra och Kreta i såväl som uppgångar och motgångar.

Så, tack för att ni är ni, och väljer att stanna kvar.


Ljud i tillvaron den sista tiden:

Philip Bailey & Phil Collins: https://www.youtube.com/watch?v=JkRKT6T0QLg

Sasa Basta & Alexis Prevenas: https://www.youtube.com/watch?v=U8ZMOocJq-g


Kommande Inlägg:

  • I Fokus – Hur är det att arbeta på Kreta jämfört med Sverige?

  • ”Uti Vår Hage” fortsätter såklart.

  • Robbans Grytor & Kastruller - Olivscones med timjanyoghurt och chilitomater.

  • ”Hört På Kaféet” fortsätter rapportera.

  • Tillbakablickar i Bild – Netflix, CMORE & Corona-Magar (om Corona-ärr i Mackan).

  • Lite uppdateringar från ”Mackan”.

  • Tillbakablickar – Vi tittar tillbaka på resans små ljusglimtar … och massor av mer kul, trevligt och helt Underbara Makrigialos & Lasithi!


Glöm inte och Gilla Enkelbiljett / Kretabloggen´s Facebooksida och prenumerera på vår Youtube kanal! - Ingen registrering krävs!

Klicka bara på ”SUBSCRIBE” eller på den lilla klock-ikonen på youtube, så får ni alla uppdateringar direkt i luren. OBS! Att prenumerera eller läsa bloggen är gratis och kostar absolut ingenting!

Vill ni hellre läsa bloggen när och var ni vill? Hämta hem vår egna Kretabloggen App i telefonen eller paddan. Ni hämtar den helt gratis här: http://wix.to/gsBqDIs?ref=cl Ni kan även hämta hem den i er telefon via bloggen uppe i menyn under ”Länkar”.


Ha det gott på er!

Och Tack för att väntat på vårt inlägg.

Samt att ni tar er tid och läser vår Blogg!

Var rädda om er och anhöriga. Det finns bara en av dig.

Och var försiktiga - Simma lugnt där ute i livets ocean!

Goa hälsningar! /Robban

Kommentarer


bottom of page