Maj: "Tocke" på vift och Ost-bonanza
- 22 maj 2023
- 7 min läsning
”-Robban, Varför gör inte du som dom andra ungtjurarna, Och stångas du med?”
Ser framför mig Ferdinands mamma Ko med sin härliga röst som ger kloka råd till en allt för rastlös ungtjur i hagen. Kan man ha för mycket tid över? Undrar jag frenetiskt, samtidigt som jag drar ett par penseldrag till med den vita färgen över väggens skavanker...
Ingen rast, ingen vila..
I skrivande stund kommer Mia hem om ca 45+ dagar och stressen över att få hinna med allt börjar göra sig påtaglig. Visst är det stundvis dåligt väder med blåst och noll sol, men jag kan ändå sakna att sätta mig på Ankan för att i värmen endast iklädd t-shirt och shorts, sakta puttra genom landskapet som glider förbi som rullbandet hos Clownen Manne när han cyklade i barnprogrammet som fick en generation att hata Pantomim.
Proverna Mia tagit nu under Maj månad visar att det går framåt, i positiv bemärkelse det vill säga. Mias värden är bra och stabila med några få anmärkningar vilka är ostabila och kräver omsorg. Det hela är inte ur världen, men Mia skriver själv om detta i hennes inlägg.
”Tur i oturen” som det ibland kallas, är det positiva att jag hinner med saker jag ska fixa innan Mia kommer hem och just nu är det målning av innerväggar som väntar.
Skavanker och diverse annat som inte åtgärdats sen huset byggdes har fått en ansiktslyftning.
”-Kreativitet är belöningen du får när du vilar...”
Gravitation och Dragningskraft
Om inget annat påminns man om att det är dags att röra på sig när man ska fixa i hemmet.
Specifikt när man ska kombinera jobb från tak till golv, detta gör att man stundvis påminns om att dom extra laddningarna på tallriken borde vara minimala.
Eller att kvällsfikat framför filmen framför dumburken skulle varit en sallad istället.
När man bor i ett land med världens bästa utbud på hälsokost ska man ta till sig den också.
Så, nu är det andra bullar som ska bakas – Tillbaka till träningskosten igen!
Uti vår Hage
Mias Kaktusprojekt har fått utdelning – Avokadokärnorna tar sig rejält och nu är det dags att hamna i krukor. Normalt sätter man kärnan ungefär till hälften i jord och övre delen ovan jord för att ge kärnan plats. Denna gången grävde jag ner kärnorna löst cirka 5 centimeter i matjord för att se om det funkade?
Nu har vi fått ca 2 decimeter långa skott och det är dags att förflytta dom till mer utrymme.
Dom kommer inte ge frukt om man inte har fler plantor intill varandra, så det blir till att kämpa för att få så många som möjligt att klara sig.
Våra hängpelargoner var populära och jag lovade att lägga upp fler bilder på dessa i dagsläget då förra bilderna var från April och precis fått skott.
Trodde inte dom skulle få så många skott bara året efter jag satte dom i krukor? Törstiga är dom också kan meddelas... Dessa två på bild har tagit sig bäst och står i sol från morgon till sen lunchtid och trivs så.
Har även två nya projekt som Mia lämnade åt mig, kan ni gissa vad dessa är för något?
har satt dom i vars en egen kruka och dom trivs både inne såväl som ute.
Riktiga insektsmagneter är dom dock, speciellt småflugor och knott lockas till dom.
Hört på Kaféet:
-Kom och hämta mammas nya batch med Mizithra.
Jag hade precis slängt mig i soffan iklädd kalsonger och t-shirt efter duschen när Dimi skickar ett meddelande i telefonen som får telefonen att lysa i lila sken – Ett WhatsApp meddelande.
-Fan också! Varför kollar jag, bannar jag mig själv med.
Hade planerat en lugn kväll och var helt slut i rygg och axlar efter 3 dagars trimmande och stenflyttande ute i trädgården.
-Du måste ta den[osten] ikväll! Skriver han strax efteråt.
-Den har inga konserveringsmedel i så...
Jupp! Det får bli pastasås och gratäng i morgon tänker jag och förbereder mig på att ta mig in till Makry Gialos. Kan inte tacka nej när jag lovat komma på kaffe så många gånger.
Nåja, man ska inte vara kräsen och färsk Mizithra har ingen fattig dött av, så på med kläder och iväg med ankan till Mackan i mörkret. Hoppas nu att jag inte drar på mig en förkylning i den kalla vinden, tänker jag när jag trär hjälmen över det fuktiga håret.
När jag kommer ut från den ca 100 meter långa grusvägen till huset och ska svänga ut på asfalterad väg inser jag att jag inte ställt in helljuset på ankan. Och när jag kör raksträckan längs Dragons Cave och CAVO Beach Club ser jag noll, bara 20 meter framför mig i den becksvarta natten som endast lyses upp av stjärnhimlen.
Kändes som roulette när jag försökte köra så sakta som möjligt in till byn.
På nätter är det inte helt sällan det går lamm och getter löst på vägen.
Jag skrattar för mig själv när jag kör hem efter att jag hämtat osten som nu hänger över styret i en påse när jag plötsligt minns en natt jag körde hem efter bebådelsedagen med en ljuslykta i näven, körandes i cirka 10 kilometer i timmen för att ljuset inte skulle slockna.
Mitt ute längs slingrande bergsväg i totalt nattsvart mörker kunde jag tänka mig de som fått syn på mig lysa upp i natten... En Tocke på vift!
Det blev gratäng och en Kyckling-curry sås till ris av en del av osten.
Val i Grekland, vilket knappast går att undvika...
Ska man analysera valet är det ungefär som ett återkommande på den klassiska Grekiska varianten av El Classico – Matchen mellan Real Madrid och FC Barcelona. Med Nea Dimokratia och Syriza följt av PASOK som eventuellt kan inta vågmästarrollen. Klart är att det blir en höger regering som med stöd av liberalvänstern kommer fortsätta leda landet.
Och kanske är det så att Grekerna helt enkelt tröttnat på att försöka påverka landets situation och känner sig manade att istället se över sina privata angelägenheter? För hur vi än vrider på det, är det upp till politikerna, vänster eller höger, att övertyga sin befolkning om att dom klarar vända på denna skuta.
”-När en politiker säger att ni sitter i samma båt, betyder det att det är du som ska ro...”
I år ser det inte mycket mer annorlunda ut än 2019 då Nea med sina 40% mot Syrizas 28,5% och Nea fick majoritet. I år siar jag att det blir ett blocksamarbete mellan Nea och PASOK för att nå majoritet. Men, i Grekland kan allt hända, även det mest oväntade så vem vet?
Rösten är lagd och nu är det upp till rösträkningen. Insamling av utlandsrösterna visar fortfarande i skrivande stund på vinst för Ny Demokrati (Nea).
Klassiska frågor stod som valfläsk, näst intill som i Sverige 2022 med löften till äldre och krafttag mot bättre levnadsstandard samt hårdare tag mot kriminalitet.
Det blir svårt att hålla en ökning av de grekiska pensionerna med 4% och julbonus, när en konjunktur väntar runt hörnet med allt dyrare levnadsstandard.
Kanske man höjer moms och priser med 10% kort tid därefter? Just nu verkar det vara remi och det spås att om man inte når ett bildande av en regering inom tre dagar väntar ett omval men mer om detta får ni säkert reda på i alla grupper.
Dopp eller Ducka – "Dagens badkar"
Varje år har jag försökt vänta på Mia innan jag tar årets första dopp.
Det har gått bra dom senaste 3 gångerna hon varit borta men i år känner jag att jag måste fuska. Så, det har varit lite upptäcktsfärder under dagarna med Ankan för att spana efter nya platser för nästa dopp. Tanken är att vi ska försöka lägga upp dessa med bild och lite information under ”Dagens badkar” här i bloggen...
Alla "Dagens Badkar" kommer jag samla ihop till en egen del i Menyn för er som vill ta ert dopp i lugn och ro. Långt ifrån andra badare och med olika karaktär, kända som helt okända – Sand, Klappersten eller Berg. Det planeras färjor och första anhalt blir Gavdos...
Tillbakablickar i bild (2020):
Att Blogga om sitt Paradis – Varför blogga och Var går gränsen?
Är det smart att lämna ut sig som man gör i en personlig blogg?
Nja. Nej. Kanske inte? Men vi tänker inte så, jag och Robban.
Vi är båda "färdiga" med vad andra tycker om oss. Vi visste att minst lika många man trampar på fötterna genom att flytta, lika många nya kommer in i vårt liv.
Man, ger och man tar.
Så varför började vi blogga?
Innan vi flyttade hit så satt vi i timmar och letade bloggar och filmer på Youtube om Kreta.
Speciellt om denna sidan av Kreta – Lasithi.
Vi hittade några som skrev och läste dom flitigt. Men de skrev inte hur det var att bo här permanent. Och inte heller med någon känsla om hur det skulle vara.
-Hur det är att sakna Sverige (eller inte).
Dom få bloggare vi hittade här, sögs snabbt upp av resebranschen och slutade skriva med den magi vi förtrollades utav. Eller så skrev man främst om sina egna intressen och oftast med en affärsverksamhet i bakgrunden.
Hur är det att som Svensk, komma hit och leva... som en Grek?
-Går det? Vad krävs? Hur gör jag?
Om alla svårigheter man måste möta som vanlig arbetare, utan massa euro på kontot som backup och trygghet. Inget mer än det du har i resväskorna och din budget på kontot.
Att kapa alla band med myndigheterna hemma, på gott.. och ont.
Då slog det oss! - Att det måste finnas fler än oss som undrar och hur kul det att läsa om någon annans liv och erfarenheter?
Jag kan säga att det är jätte roligt att dela med sig om vårt liv här.
Har fått så mycket respons av många och jag blir så glad att ni skriver till mig.
Ni kan fortsätta läsa hela inlägget här.
Ljud i tillvaron den sista tiden:
Gregory Isaacs: https://www.youtube.com/watch?v=2r5V-__Xs8w
Eleonora Zouganeli: https://www.youtube.com/watch?v=0XYxx05KmLI
Avslutningsvis
Vi hoppas ni hänger kvar och fortfarande har ett intresse för att läsa om vår vardag, fylld med alla livets ”ska och måste”? Men även om oss två helt vanliga individer och knegare som har en dröm vi har gett oss tusan på vi ska klara av.
Där vi med transparens väljer att öppet skriva om våra känslor och kärlek för Varandra och Kreta i såväl som uppgångar och motgångar. Så, tack för att ni är ni, och väljer att stanna kvar.
Glöm inte och Gilla Enkelbiljett / Kretabloggen´s Facebooksida och prenumerera på vår Youtube kanal! - Ingen registrering krävs!
Vill ni hellre läsa bloggen när och var ni vill? Hämta hem vår egna Kretabloggen App i telefonen eller paddan.
Ni hämtar den helt gratis här: http://wix.to/gsBqDIs?ref=cl
Ni kan även hämta hem den via bloggen uppe i menyn under ”Länkar”.
Ha det gott på er!
Och Tack för att väntat på vårt inlägg.
Samt att ni tar er tid och läser vår Blogg!
Var rädda om er och anhöriga. Det finns bara en av dig. Och var försiktiga - Simma lugnt där ute i livets ocean!
Goa hälsningar! /Robban (och Mia)
Kommentarer