Det blev ett dygn med Moder naturs vrede, där sängen gungade som om en fet Pavarotti traskade över en vattensängs-madrass. Jordbävningen var envis och ville inte ge med sig vilket fick mamma att stressa upp sig, så pass att hon fick ett njurstensanfall – Nu, mitt under skalv och tumult fick jag springa mellan dom vita betongkuberna och knacka på hos någon som hade bil. Efter ett par hus öppnade byns ”sierska” Roza, ”-Visa mig var mamma är”... Ett dygn med Moder naturs vrede..

Haft svårt med motivationen, mycket som stått på spel, mycket som legat i luften och allt är startat av mig själv. Med resultatet att jag stött på, hur är det nu man säger – Skrivtorka? Men samtidigt träffas man av livets sköna solstrålar som bjuder upp till glädje och insikten om att man har mer att ge och enorm viljestyrka i vardagens jargong som påminner om livets viktiga. Men låt oss ta det från början, lite lugnt.. . Livet i Cowboyland Som ni som läser bloggen regelbun