Februari: Ett kallt Kreta med Varma möten.
- 27 feb.
- 13 min läsning
Haft svårt med motivationen, mycket som stått på spel, mycket som legat i luften och allt är startat av mig själv. Med resultatet att jag stött på, hur är det nu man säger – Skrivtorka?
Men samtidigt träffas man av livets sköna solstrålar som bjuder upp till glädje och insikten om att man har mer att ge och enorm viljestyrka i vardagens jargong som påminner om livets viktiga. Men låt oss ta det från början, lite lugnt...
Livet i Cowboyland
Som ni som läser bloggen regelbundet vet att jag inte bor kvar i huset i Kalo Nero.
Det gick inte hur jag än försökte. Det var vår livsresa där allt avslutades, och det är så fyllt av minnen så det blev för svårt att sortera och hantera.
Jag har fortfarande svårt att se åt husets håll när jag kör förbi, men det är för att jag längtar tillbaka. Alla drömmar, Alla mål jag satte upp och all tid jag spenderat här är kvar i mitt minne, det behövs inget hus för det...
Jag har gått vidare..
Nu i efterhand var det ett ogenomtänkt val att hyra ut i tredje hand, vilket låst mig i tre år framåt innan jag kan återvända. Men det var en nödlösning, jag visste inte när jag kunde återvända.
Med en bostadsmarknad som är i kaos är det ett svårt val att behöva hitta annat boende. Men så är det, och det är som det är.
Livet fortgår och trots saknad av huset så har jag en del förmåner nu när jag bor närmare Ierapetra stad. Jag har cirka 3 minuter in till stan och kontoret. Pendlandet från Kalo Nero till jobb tog mig ungefär 35-40 minuter enkel väg varje dag, och även om jag inte tog bilen varje dag så var det en tripp med Papaki (mc) som var skön men ack så tuff för kroppen i 35-40 graders sol.
Med min nystart här så är det segt, eller.. .om sanningen ska fram är det Skit-tufft!
Otroligt svårt och jobbigt. Har tappat mycket, förlorat en hel del, och då pratar vi inte bara om förlust, utan om allt som hjälper till att skapa det vi har som påminnelse om i vår vardag.
Saker och ting är ju en sak, men att fylla ut dom nya behov som nu skapats är svårt, mycket svårt.
Att ta sig framåt har varit en utmaning finansiellt, och även om jag ser framåt och att mitt liv som ensam nu är bra och lika vacker som oförutsägbar så är den trots allt fylld med gammalt som måste få bli till nytt. Som man säger här nere: ”-Var som vatten”, allt rör sig oavsett, bara följ med strömmen.
Det går inte att bygga luftslott på vare sig önskan eller drömmar.
Den fysiska biten klarar Kreta och Mackan av att fylla med liv så det räcker.
Att utmaningar är till för att klaras av är såklart inget jag har ändrat min syn på, och detta SKA gå, även hur mycket saker försöker sätta käppar i hjulet. Så, Nya tankar finns, Nya mål har stakats ut och ska sättas i verket.
Motivation för mycket har åter fått liv igen och glimten finns där. Och trots hinder som finns där ska både jag och denna Blogg få fortsätta – Så, nu kör vi på!
Tack för ert stora stöd:
Johan & Anneli Björling
– Tack för att ni är så underbara!
Tack för all support och inte minst så ett stort tack till er som hör av er och undrat hur jag mått? Många tankar kring detta och det är helt otroligt att höra hur många av er verkligen vill det ska gå bra för mig nu när jag är ensam?
Så, låt mig spela med öppna kort.
Situationen här nere med ökade priser och levnadskostnader för alla har satt hårt på förutsättningarna. Det är inte alls som för 3-4 år sedan, och det sätter sina spår, speciellt inom bostadsmarknaden som blivit dyrare – Att Hyra eller Köpa.
Med en ökning på hyresboendet med ca 1000-1500kr per månad för en studio på 20-25 kvm, till 2500kr per månad för en studio med sovrum (2:a med svenska mått), vilket brukar hamna på ca 10-15€/kvadratmeter, ett tvärt omkast från 2024-års €5/kvadratmeter.
För en normalinkomst på 7500-9000kr per månad brutto är det en väldigt påfrestande höjning.
Varför behöver vi inte gå in på och det finns alla möjliga teorier om anledningen.
Men själv ser jag vad som har öppnat en ny marknad med hyresbostäder, där dom nya systemen kring skärpta regler för bed and breakfast hotellen skulle få bukt med skatteförskingringar och illegala arbetare.
Det slog bakut strax efteråt 2024 då många valde att helt enkelt långtidshyra ut lägenheter istället. Även detta uppmärksammades och nya skärpta regler kom som ett brev på posten, naturligtvis säkert med god tanke men ack så missräknande det var.
Att hyra ut en bostad i mer än 60 dagar i sträck innebär att du måste registrera dig för hotell verksamhet och även ingå avtal som Arbetsgivare även om du är ensam om att hyra ut.
Nya skattesatser tillkom också och orsakade oro då säsongerna varit usla sedan Covid, så man lade ner sin service. Många stängde ner och fastigheter började vittra sönder utan omsorg eller inneboende vilket är viktigt för byggnaden.
När pandemin var över och många greker valde att åka utom landets gränser och söka arbete, så blev det att tomrum där många gästarbetare blev den nya hyresgästen man lade fokus på.
Generellt funkade det perfekt – Ingen oro över underhåll (en del boenden ser ut som F*n), ingen som gnäller och max hyra för de få boenden som finns på marknaden idag.
Har du inga kontakter så är det hemskt, oavsett om du är lokalbo eller gästarbetare.
Lite stadsvandring för att få tiden att gå.
Oftast blir det mellan 10.000 till 18.000 steg om dagen. Bra för hälsan och definitivt en medicin för sinnet i ensamheten. Med Spotify i luren så är det en härlig del av min vardag, att upptäcka människor, djur och inte minst - Byarnas charm i vardagen som annars flyger förbi.
Har vinden vänt? (Fortsättning)
Jobbsökandet fortgår och för en gråhårig 50-plussare är det en svår marknad här nere att ge sig på. Men å andra sidan, ”Framtid får man inte – Den får man ut och hämta”.
Bara att kavla upp ärmarna och köra på. 2026 blir ett år där jag går All in.
...Häng med!
”– Livet handlar inte om att hitta dig själv, utan om att Skapa dig själv...”
Nya framtidsdrömmar – Lyckan väntar där ute.
Vaknar som vanligt av att Vilma ska brottas och lägger sitt huvud på min hals tills jag antingen stiger upp eller kelar med henne. En morgonrutin som gör att jag normalt brukar gå upp strax efter 06.00 för att glömma bort att kaklet på golvet är svinkallt på vintern och den dagliga ”Kallt-golv”-dansen innan jag fått på mig mina fina stickade sockor som jag fått nerskickade av Garnfrun.
Ut och sätter på kaffet. Vilma sitter som vanligt som fastlimmad i golvet och väntar på mat eller godis. Hon ser tröttare ut, min lilla tjej. Orkar inte lika mycket längre och hennes öga har blivit bättre men vill inte helt. Veterinären säger att det får vara ett tag, så vi får se hur det går.
Inbokade återbesök ett par veckor fram.
Michalis, veterinären, lugnar mig och upprepar det vanliga mantrat;
”-Hon börjar bli till åren, vi kan inte kräva för mycket av henne.”
Och så är det ju såklart, vi får ge henne lite tid.
Har sökt ett flertal arbeten under dom senaste månaderna då jag tröttnat på att arbeta med säsongsbaserat arbete. Det ställer tuffa krav, både före och efter säsongen.
Värst är att inte ha tid under årets halva där man arbetar från 08.00 till 22.00, alla dagar i veckan – Inga lediga dagar! Man har absolut inget socialt liv, vänner kan man se efter i stjärnorna och dom vänner man väl har är själv oftast lika upptagna.
Vintern får man hämta igen allt och därför firar man mycket och gärna ofta.
En annan aspekt är inkomsten, såklart.
Att jobba säsongsvis kan tyckas vara underbart och man får bo i ett paradis, men som med allting som är bra finns det även ett pris att betala.
Visst förekommer det att man har två eller tre extra löner per år, men det gäller endast de som är anställda för årets hela kalender, inte de som jobbar kortare perioder.
Här har man egna avtal och dessa är svåra att få det hela att gå runt under vinterns ”lediga” månader mellan November till April.
Det är Ensamt stundvis och man måste försöka bibehålla en vänkrets om man inte har familj här nere som man kan spendera tid med.
Månaderna under ”vinterns” värsta tider, mellan Januari till Mars, kan vara urtråkiga med regn, storm och iskall fukt som fryser helvetet till is.
Gatorna i mindre byar är öde på folk, många affärer håller stängt och öppnar kanske inte igen förrän i Mars månad. Så det är delvis skönt att ha 3 minuter in till Ierapetra nu när man är lite isolerad.
Men, trots att det är tufft så har vi alla samma fenomen vi dras med i vara vardagar, där allt ska klaffa och fungera. Livet handlar inte om att hitta dig själv, utan om att skapa dig själv.
Hört på Caféet
Det plingar i telefonen,
När jag sitter och går igenom min epost så hör jag hur telefonen plingar till – Ett meddelande, så kul, hoppas det är angående mina jobb sök jag lagt ner tid på under första månaden?
Öppnar meddelandet och tittar inte direkt på avsändaren – En bekant från många år tillbaka visar det sig vara från. Undrar hur jag mår och hur allt går? Omtänksam person som jag känt i över 30 år.
Vi bestämmer att fortsätta hålla kontakten, vilket vi gör nästan dagligen nu.
Känns skönt att ha någon att lyssna på och inte klättra på väggarna nu under ledigheten innan jobbsäsongen går igång i April.
Provtagning i Sitia
Jag och Dimi fikar loss som vanligt och tar våra rundor i byn. Senast så såg jag på honom att han så lite orolig ut, inte som vanliga Dimi – Glad och positiv. Jag låtsas som inget och vi fortsätter längs strandpromenaden i Mackan när jag inte kan hålla mig längre;
”–Vad är det som tynger? Har det hänt något” undrar jag samtidigt jag försöker läsa honom på hans lufsiga sätt han har som gångstil. Han ser fundersam ut, vill helst inte prata om det, men känner att han behöver få ut det. Jag ser att det gnager på honom.
”–Jag har varit hos läkaren och han hittade något 'där nere'...”,
Han stannade upp och såg ut över kajen där vi hamnat utan att jag ens lagt märke till att vi gått förbi alla caféerna. Jag samlar mig inför min nästa fråga, men känner att jag måste, jag vill inte höra det igen.
”–Cancer?” Frågar jag rakt ut, och känner en klump i magen.
'-Inte nu igen', tänker jag kvickt.
”–Nej, det är inget sånt” sa han snabb fattat.
Det är någon infektion, bakterier jag har haft länge, kanske flera år? Läkaren vet inget mer än att det är allvarligt, och antibiotikakuren ville inte få bort det och nu har det spridit sig till... där nere.
Jag försökte få honom att inte oroa sig och vi bestämde att jag skulle köra honom till Sitia för provtagning och kontraströntgen så fort han fått sin kallelse.
Han fick sin kallelse för röntgen bara nån vecka senare och jag skjutsade in honom då han inte har körkort. Blir så när man är uppvuxen i centrala Aten och har pendling utanför dörren.
Han fick dricka någon vätska innan han skulle få kontrastvätskan.
Cirka en och en halv liter skulle han dricka upp med vätskan, vilken stank som en blandning av Stjärnanis och Banan som påminner om tandläkarens smak och doft.
Tänk er detta i en och en halv liter som ska pimplas ner inom 2 timmar.
Nåja, satt och väntade och man hade spillt detta illaluktande medel där jag satt så jag mådde illa.
Dimi kallades in och genomgick röntgen, och kom ut lite gladare, läkaren hittade inget allvarligt i blodproverna samt att han tyckte röntgen så bra ut men ville skicka till Aten för utlåtande.
Svar skulle vi få återkomma till Sitia för om en vecka, cirka.
Som 'bonus' fick vi hämta ut Dimis medicin och besked om att hämta ut ny vätska till sjukhuset när vi var på apoteket, komma tillbaka och lämna det till mottagningen.
Snacka om ont om personal och tid.
Dimi bjöd på lunch på vårt standardplejs i Sitia, bästa grillat och deras såser är underbara.
Jag hade redan startat min fasta inför påsken nån vecka innan och tänkte passa på innan den 23:e då den Ortodoxa fastan träder in med 40 dagars kamp.
Maten gled ner fortare än en politiker byter åsikt.
Därefter ville Dimi ta en kopp choklad så vi stannade på Café Thalassa nere i Sitia hamn med underbar utsikt över havet.
Java himmelrike
Har försökt dra ner på kaffepimplandet nu när jag är långledig, blir svårt att inte vända på dygnen när man bara stannar hemma. Blir lätt monotont även om jag går långa promenader varje dag.
Skriver på en Novell som förhoppningsvis kommer ut i handeln under 2027?
Försöker samtidigt bli klar med uppföljaren på Enkel Biljett till Kreta, så det blir många långa nätter för att få klart innan säsongen börjar i April.
Och lilla pissesvinet har ju som fetisch att väcka mig innan hjärnan tryck på ”ON”-knappen.
En hel del kaffe blir det också och jag har ”trappat ner” med att byta ut till att dricka Te växelvis. Går sådär, men tänderna är vitare i varje fall, Hahaha. Nu med fastan runt hörnet är det inget kaffe på morgonen och det tog sin tid att vänja sig till nypressad apelsinjuice istället.
Det dagliga intaget på 1 Apelsin, 250ml avrunnen Yoghurt (Straggistó), en nypa med sultanrussin och strimlad honung ovanpå får maka på sig under fastan och ge plats till En bit Lagana bröd med sesamfrön, på det en ordentlig skopa med Taramosalata (kokt potatis mosad med finhackad färsklök, olivolja och citron och blandas med löjrom eller stenbitsrom).
Det plingar i luren – Sms
Det ligger ett paket och väntar!? Kan det vara en ny laddning med färskt kaffe från min vän på Café Fridhem 22 i Malmö. En barndomsvän och hans fru har sitt fikaparadis där dom erbjuder allt ifrån äkta Barista kaffe till dundermackor med Italiensk tema och såklart kvalitét. Rekommenderas!
Med laddningen som kom har jag kaffe ett bra tag nu och får 'lyxa' till det sen mellan varven.
Ska smaka underbart – Finns inget mer förnöjssamt att mala sitt kaffe till en vy ut över det Libyska havet där utanför...
Årliga Karnevalen i Makry Gialos
Årets Karnevalyra gick av stapeln den 15:e Februari, och självklart var nämnd på plats.
Det var fullt pådrag och årets karneval hade fint väder med sig. Ett längre tåg med fler deltagare skyltade med sina skapelser, och i år tycker jag att ”vinnaren” gick med klar seger.
En souvlaki pita och en kall Alfa (havssalt) från ett av matstånden på torget i Koutsouras fick avsluta dagen på karnevalen som fortsatte hela kvällen, och förmodligen även natten?
Robbans Grytor & Kastruller
Eftersom jag har ett minimalt kök i nya lyan så återspeglar det sig i mina maträtter, det är dock inte halvfabrikat men fokus på lätta recept. Har invigt ugnen ute och det blev gratäng och ungsbakad potatis med charlottenlök, paprika, aubergine i form. Till det en glaze med olivolja, fin vinäger, honung med timjan och lätt chili. Naturligtvis med peppar från Pefki.
Det har blivit ett och annat långkok, t ex. en Lökgryta med buljong på märgben som serveras med egenhändigt skapad 'Sweetyoghurt”, som egentligen är en sås till grillad chilikyckling eller fläsk. Men jag tycker det balanserar bättre än med Smetana, serveras med gott färskt lantbröd.
Man kan använda vanlig gräddfil med lite honung om man inte orkar göra en egen yoghurt.
Nu när det är säsong jagar jag färsk Broccoli och Blomkål som jag kokar och steker med spenat, lök och morötter. Blir en del över och när det blir lite 'mjukt' efter att ha varit i kylen, så mixar det lätt med lite persilja och kryddor.
Skär tjocka skivor av Lagana eller syrat lantbröd som jag gnider med vitlök och har lite riven plommontomat på. På med mixen och strö lite färskriven Ricotta eller Graviera.
180 grader i ugnen tills osten blir lite brun, sen på med folie och låt stå i 10 minuter till.
Serveras med ringlad olivolja på och lite smulad Mizithra.
Försöker åka ut och besöka byarna i området, mest för att gå rundor och få känna in allt som sker utan att jag kan påverka det. Det finns ingen 'rätt' riktning och är bara till att följa med och styra. Nya platser man aldrig tänkt på med sina egna vackra saker som annars lätt går under radarn.
Under mina dagsturer har jag hittat många nya badplatser som jag kommer rapportera om som vanligt under min ”Dagens Badkar” tema i blogginläggen.
Dörren står på vid gavel...
Man har vant sig att köra ut på helger och ta en god drink, vara social, umgås och låta livet återgå till en vardag där välmående står först.
Det är lätt att missa livet när man står sidan om och ser det på avstånd, och jag tillåtit mig själv att starta om. Även om det sker i lugnt tempo så är det massor av saker ska ordnas och jag måste bygga upp ett eget liv som håller så jag hittar tillbaka till verkligheten.
Jag fortsätter framåt och skapar mina nya, egna minnen, Och se livet som det är framför mig.
Hålla den balans som skapar en öppenhet inför framtiden och allt den har däri, Där människor nära mig får mig att skapa nya drömmar och ta nya steg.
Jag säger inte att denna resan sker vare sig nu eller är helt ensam, men det är sånt som får ta sin tid och få sin egna plats i hjärta och själ, tid för att mogna. Men visst är det så - Livet ska delas och upplevas genom den man delar ögonblick med.
–Livet är fyllt av utmaningar och äventyr,
med nya människor och spännande inledningar i min framtid.
Tack till alla som skänker en gåva!
Det finns ingen liten eller stor – Alla gåvor är lika Stora!
Tänk på att märka er gåva via Swish med att skriva ”Gåva”, samt att ni gärna får ange ert namn så jag får tacka er i nästa inlägg.
'Anonymt' är såklart lika tacksamt (utan namn i meddelandet).
Stort Tack till er alla som beställt boken!
Det värmer och hjälper ska ni veta! För er som inte beställt ert ex kan ni beställa den här:
Det går att betala med faktura eller via Swish!
Tack på förhand och ett extra ”Tack” för att ni läser..
Avslutningsvis
Det finns bara en av dig – Ni är alla unika!
Våga älska! Våga säga det du vill, skjut inte upp det som betyder något.
Berätta om din kärlek – Varje dag! Livet är för kort för att tas förgivet,
Livet är för kort för att inte hinna uppskatta den man älskar,
Och livet gör inga repriser – Du har den tid du fått.
Simma lugnt där ute i livets ocean!
Kärleksfullt,
”Världens rikaste fattiglapp”.
Glöm inte och Gilla Enkelbiljett / Kretabloggen´s Facebooksida och/eller prenumerera på vår Youtube kanal! - Ingen registrering krävs, bara klicka på ”SUBSCRIBE / PRENUMERERA”.
Kommentarer