top of page

Juli: Gamla ränder, Fiskar och 'Morot'...

  • 4 juli 2024
  • 7 min läsning

Andra månaden på denna jobbsäsongen har nu bockats av i kalendern och fyra återstår.

Hemma i Kalo Nero har det varit mat och relax i större mängder, speciellt detta året då Mia är hemma tidigt på sommaren och inte i slutet som hon brukar.

Det har varit varmt, mycket varmt i Juni med temperaturtoppar på 45+ grader.

Under större delen av Juni var det mellan 34-37 grader ute och alla turisterna fick vad man förväntade sig gissar jag på?...

Svett, tårar och lyckorus(?)

Det har inte visat sig positivt på jobbet, ska nämnas – Denna värmebölja från helvete.

Oftast när det är mycket varmt har vi större uthyrning av fordon, kanske för att man inte vill ligga på hotellet eller kanske man tycker det är skönare att passa på när det är för varmt för att ligga på stranden? Hur som haver, har vi haft två relativt dåliga månader under årets första inledande månader.

Men vi tar denna korta men intensiva veckoperiod från sin början...


Morgonen inleds som sig bör med att jag väcks av Vilma en timme innan klockan ska ringa och hon vill ut och lägga en kiss samt se om några främmande besökt vår tomt under natten.

Mimmi ligger kvar hos Mia och sneglar på oss, men vägrar och blänger på oss lite snett.

-Forget it! Hon ligger kvar och jag och Vilma fortsätter vår 'maktkamp' om upp eller ej.

När man ändå inte får sova känner man värmen sakta sprida sig i rummet och man inser att det trots allt är bättre att stiga upp än att bråka med fukt och värme.

Ingen blir gladare än Vilma som demonstrativt gör sin 'Chi-Gong' med sin bakdel mot mig och stäcker på sig och lägger samtidigt en liten smygprutt - Ja se denna lilla 'Fismaskin'...

Fukten ligger som en tät 'dimma' över byn, på väg ner...

Under dom allra varmaste dagarna blir det kalla maträtter eller rester som inte nödvändigtvis måste vara varma som het lava. Och nu har vi även inlett några ”Stekplatt-kvällar” där vi haft olika teman som t ex. Asien tema och Kreta tema där vi njuter ute på verandan under takfläkt.

Takfläkten på verandan uppfyller sitt syfte denna sommaren ska nämnas...
Våra diverse klängväxter njuter av fukt och värme...

Mer positivt har året varit när det kommer till mig och Mia – I år har vi avsatt mer tid åt oss själv. Med löften (och förhoppning) om ett nytt kontor i Mackan (Makry Gialos) som inte blev av, fick vi helt enkelt se framåt och lägga i en annan växel för att planera om vår rutt.

Merparten i fokus var att kunna njuta mer efter jobbet och spendera mer tid med varandra, Och vi har sett till att vara mer aktiva här hemma än att ligga på playan och lapa sol.


En dag på jobb plingar det till i min telefon och det är Mia som skickat en mängd bilder.

När jag öppnar och ser på bilderna visar det sig att Mia fått ett ryck och möblerat om hemma. Och i två dagar trillar bilder in på nya projekt som t ex. sovrum, kontor och kök.

Det har varit allt ifrån flytta möbler till att helt ändra stil med att sätta upp nya gardiner hon tagit med från Sverige. Nu när Jysk öppnat i Ierapetra har hon planerat in nya mattor, och det ska beställas nytt kablage för Telefoni och Internet.

...efter att Mia har möblerat om är det såpa-dags en stund...

Gamla ränder börjar träda fram igen...

Inne i Mackan är det människor som vandrar på dom smala gångbanorna och fönstershoppar. Speciellt på kvällarna ser jag att man gärna tar sig en kvällstur nerför bygatan som sträcker sig från hotellkomplexen uppe i Analipsi ner mot Mackan och hamnen.

...Ibland är det skönt att helt enkelt beställa Take Away i värmen...

Mackans egna ”Crossroads” nere vid apoteket och Manos souveniraffär på hörnet är en slags 'brytpunkt' för alla som är ute och upptäcker byn.

Här tar man oftast och bryter av ner mot Green Bar och strandpromenaden, eller så fortsätter man rakt fram in i byn längs nybygge och Mixelakis järnhandel.

Kanske en titt in om Mauro på Cava för lite frukt eller en flaska gott vin som ska förtäras på hotellbalkongen? Eller varför inte ett fikastopp på Takis Voula för en Spanakopita?

Traditionell frulle - Spanakopita med spenat, mizithra och feta...

Kvällsstråket längs stranden och Green Bar är mysig och svalkar när solen glidit ner bakom horisonten. Det är även ett välkommet stråk att gå på med barnvagn eller småbarn i handen.

Man kanske inte vet, eller glömmer bort att Analipsi är en skön kontrast till Makrigialos och hamnen? Visst är det skönt i hamnen med sitt utbud av caféer och tavernor, men lugnet längs Analipsi är inte att glömma.


Stråket blir liksom en slags ”presentation” över vad byn gärna tycker ni besökare ska ta del av. Allt ifrån Manos presentbutik till StreEat Burger med sina burgare och catering ner till strandparasollen, till Green Bar med skön atmosfär till drinkar och gott sällskap, med musik och temakvällar som lockar till rytmer och nya kontakter i byn – Ett populärt häng för lokalbefolkning.

Sen kommer själva raksträckan med havet till vänster och byn i horisonten.

Men låt oss fortsätta...Mackan är mycket mer än så.

...En orakad 'Shrek' i hamnen för ett 'efterjobbet' dopp...

Ett snabbt besök för en bordsbokning på Petra Mare Fisktaverna kanske?

Eller så fortsätter man förbi fastlänningarnas strandbostäder till svängen där vägen leder ut till Mackans byväg. Där möts ni av Chatzakis familjs saluhall på Chark, eller Georgias lilla minimarket – Faistos. Här kan ni välja att ta till vänster ner mot Mackans hjärta eller ta av till höger, upp tillbaka till Analipsi via byvägen där allt ifrån supermarket, massör, frukt & vinhandel till spelbutik finns.


Ni kan även välja att ta av vid dom små vägarna som går uppför byn, på motsatt håll från vattnet, Här träffar ni lokalbefolkningen som sitter i sina trädgårdar eller pillar ute med bilar, mopeder eller kanske sitter och plockar Xorta (chorta) till kvällens måltid?

Det är här byns invånare lever, med överblick ut över turisternas strand och hamnstråk.

Och går man här en skön kväll så kommer man garanterat stöta ihop med dessa hjärtfulla lokala personligheter som inte sällan hälsar dig välkommen och kanske även bjuder på en hutt raki eller kaffe?

Det är ni själv som sätter gränser för vad dessa dagarna i denna paradis by ska ge med sig i bagaget hem – Levande lokala minnen eller minnen från hotellets Pool häng?


Säger du det?... hmmmm...

Satte mig häromdagen för en kaffedaki på Revans Bar nere i Mackan, när min gode vän och lokala vapendragare – Dimi, kom förbi och satte sig för en svalkande pilsner i hettan som legat över Mackan i ett par veckor. Han berättade lite av byns senaste skvaller och om vad som är på gång.

Ett av många ”Rykte” som florerar nu är den kring dom nybyggda betong sockerbitarna nere vid strandstråket.


För något är sedan gick jag och Dimi ofta rundor i byn under vintern när Mackan i princip är öde med väldigt få ute och går. Affärerna är öppna och en del folk spenderar dagarna på fikat eller intill sina projekt man skjutit på under sommarens säsong, Men generellt är det få ute och då passar vi två på att gå våra turer och kolla på Mackan.


Detta året var dom första ”villas” färdiga här nere och vi såg hur man försökte lösa problem med översvämningar och spruckna fasader som orsakas av bygget på slam-mark och så nära stranden som säkert har grundvattennivån under dessa byggen?

Mellan dom två byggena kan man se att grunden (betongplattan) rest sig och att det på vissa ställen är stora ”gap” på 50-100 centimeter där ett stort hål mellan platta och marken finns, som om marken sjunkit ner.


Nu med det nya bygget visste man om de gamla florerande ryktena i byn, och dessa nya villas (och sista byggen på tomten) byggdes därför ultrasnabbt, inom loppet av 2-3 månader.

Så när turisterna kom var dom klara till försäljning eller inflyttning, och ”vi” lokalbor hade inte fått tid att iaktta bygget eller kunde se brister eller andra saker som inte stod rätt till.

-Det nya ryktet kring detta är att bygget sjunker, som sten.

Och det putsas här och där på fasader för att dölja sprickor som uppstått.

Själv såg vi i April månad att terrass dörrarnas glas buktade utåt och nästan såg ut att ”poppa ut” när som helst. Förmodligen var det mycket tryck på dessa dörrar och hur man löst det vet jag inte?


Äntligen! - Akvariet är här!

Mias efterlängtade Akvarium har nu landat i fiskaffären inne i Ierapetra.

Ett sms plingade till i Mias telefon och genast följde hon med mig in på jobb där Akvarie-shoppen ligger ca 100 meter ifrån kontoret. Mia envisades själv med att hämta akvariet på den mest blåsiga dagen och så fick det bli.

Efter 15 minuter pustar en andfådd men överlycklig Mia in på kontoret igen, och berättar stolt om allting hon fått och vilka fiskar hon nu väntar på att få hem.

En stor påse med vit akvariumsand dunsar ner på mitt skrivbord så dammet yr, och från en annan påse drar hon drar upp plantor, stenar, pumpar och LED belysning och berättar engagerat om planerade ljussättningar och färggranna fiskar.

Det är 'Neon' och 'Glow' fiskar - Neon guppys, Danio fisk, Glow fish tetra med fler..

Ska bli intressant med ett akvarium hemma som sätter färg på vårt hem.

...Hemma väntade en 'stekhälls-kväll' innan Mia ska pimpa sitt Akvarium.
”-Vill man ändra i sitt liv hittar man en utväg, Om inte, hittar man en massa ursäkter...”

Det är beundransvärt att Mia kämpar på som hon gör. Det är inte lätt att ställa om med kort notis, speciellt när man därtill ska arbeta och vara social med släkt. För Mias del handlar det såklart även om att känna av hur läget är med sin gamla mamma hemma i Göteborg.

Jag frågar ofta henne om det är okej? Om hon inte tröttnat och hellre 'ger upp'.

Hon brukar ofta skratta och bara le åt mig och säga ”-Vad är alternativen?”, Och jag vet exakt vad hon menar och tänker på. Man ser vilket liv vi lever idag med allt som ryms däri.

Vi ser varje dag och varje månad som ett slags 'facit' över vad vi faktiskt uträttar och vad vi uppnått - Det både inspirerar och taggar oss att fortsätta.

Visst är det bitvis tufft och man får kämpa, Mia för sin del och jag för min. Men vi båda är likadana, vi ser inte problem utan utmaningar som vi ska plöja igenom, så är det bara.

Min stålkvinna och tillika Djurrätts -kvinna med sin givna t-tröja...

Visst kan man undra över alla de ändringar man bör göra i livet, och kanske även hitta en utväg till att faktiskt förändra? Annars hittar man bara en massa ursäkter – Och det ser vi likadant på. Vi är båda klara över att man måste ha en 'morot' och en 'belöning' i vardagen.

Moroten ska inspirera och locka till förändring medans belöningen står för att ge mer ork när det blir tufft. Att belöna sig är något många glömt bort, och moroten har mest blivit ett ont 'måste'...


Musik i Fokus:


Sista orden för detta inlägget:

För er som gärna vill fortsätta integrera med oss, rekommenderar vi att titta in hos oss på vår ”hemma”-facebooksida, här delar vi med oss från lite av vår vardag som inte hamnar i blogg eller i text och är helt separerad från bloggen - Enkelbiljettkreta.se



Glöm inte och Gilla Enkelbiljett / Kretabloggen´s Facebooksida och/eller prenumerera på vår Youtube kanal! - Ingen registrering krävs, bara klicka på ”SUBSCRIBE / PRENUMERERA”.


Ha det gott på er!

Var rädda om er, det finns bara en av dig.

Simma lugnt där ute i livets ocean!


På återseende & Goa hälsningar!/Robban & Mia



Kommentarer


bottom of page