Det blev ett dygn med Moder naturs vrede, där sängen gungade som om en fet Pavarotti traskade över en vattensängs-madrass. Jordbävningen var envis och ville inte ge med sig vilket fick mamma att stressa upp sig, så pass att hon fick ett njurstensanfall – Nu, mitt under skalv och tumult fick jag springa mellan dom vita betongkuberna och knacka på hos någon som hade bil. Efter ett par hus öppnade byns ”sierska” Roza, ”-Visa mig var mamma är”... Ett dygn med Moder naturs vrede..

Tillbaka till ett mycket efterlängtat lugn igen, där jag lämnade av för en stund och lockades in i en återvändsgränd där jag tappade orienteringen. Inget allvarligt, inte alls. Men det kom med ett pris som har lämnat efter sig ett nytt sätt att se på Makrigialos och Kreta, och känslan av att jag började få slut på gator att vandra på, där jag ständigt frågat mig själv: "-Har jag vänt på varje sten?"... Det har varit sju resor värre att ta sig hit idag där jag hittat tillbaka

Då har vi landat i 2026 och fått känna på årets första månad – Januari. En månad som haft med sig allt ifrån Flytt, Boksläpp till nyårslöften vilka med all sannolikhet kommer brytas. Men främst så har året börjat med Hopp och ny Framtidsinsikt där tillvaron har fått en Boost i rätt riktning. Nu väntar ett 2026 där jag går ”All in”.... Livet i Cowboyland Jag kunde ha börjat inlägget med att beskriva morgonen och allt det härliga som finns där utanför och bara väntar på mig. Me