Det blev ett dygn med Moder naturs vrede, där sängen gungade som om en fet Pavarotti traskade över en vattensängs-madrass. Jordbävningen var envis och ville inte ge med sig vilket fick mamma att stressa upp sig, så pass att hon fick ett njurstensanfall – Nu, mitt under skalv och tumult fick jag springa mellan dom vita betongkuberna och knacka på hos någon som hade bil. Efter ett par hus öppnade byns ”sierska” Roza, ”-Visa mig var mamma är”... Ett dygn med Moder naturs vrede..

Yiayias ord ekar mellan dom vita husväggarna i byn, där snirkliga gångar i skiffersten med vitmålade konturer runt stenarna som ringlar likt en dresserad Orm genom dom trånga gränderna på väg ner mot oss barn. Solen står högt på himlen och det är varmt, mycket varmt. Minnen regnar som spö i backen just nu, och jag frågar mig om innehållet i bloggen verkligen fått handla om Mig eller om Makrigialos? Vad idag är skillnaden Robban?... Det är få minnen som stannar kvar som dom i

God morgon Världen och Välkommen Ortodoxa Påsken! Från Aprilskämt med Sahara vindar över ön till Trattfritt pissesvin och Påskfirande, väntas finbesök i byn där jag ser fram emot kommande tid som verkar försöka visa mig ”Guds vägar” trots Vattenläckor, Asfalts maffia till Nya planer för en Eremit i högform... -Häng med! Storm och Sand från Sahara Som ett passande 1:a Aprilskämt hade dagen med sig urkasst väder med regnbyar som vägrade ge upp. På köpet kom även stormvindar un

Tillbaka till ett mycket efterlängtat lugn igen, där jag lämnade av för en stund och lockades in i en återvändsgränd där jag tappade orienteringen. Inget allvarligt, inte alls. Men det kom med ett pris som har lämnat efter sig ett nytt sätt att se på Makrigialos och Kreta, och känslan av att jag började få slut på gator att vandra på, där jag ständigt frågat mig själv: "-Har jag vänt på varje sten?"... Det har varit sju resor värre att ta sig hit idag där jag hittat tillbaka

Sista veckorna ska plöjas igenom innan säsongen för 2026 landar i lilla Makry Gialos. Hela byn börjar vaknar så sakta upp i sin egna lugna takt. Där pågående vägbyggen och renoveringar pågår med nya ansikten. Människorna är som myror vilka irrar runt, alla med kalenderdagar som jagar – ”Måste bli klar”. Hur ska det gå för denna lilla hamn byn i år? Egna frågor poppar upp i hjärnan och hjärnspöken tar allt mer plats: ”-Robban, ha is i magen, Men du måste välja vilken väg du sk

Haft svårt med motivationen, mycket som stått på spel, mycket som legat i luften och allt är startat av mig själv. Med resultatet att jag stött på, hur är det nu man säger – Skrivtorka? Men samtidigt träffas man av livets sköna solstrålar som bjuder upp till glädje och insikten om att man har mer att ge och enorm viljestyrka i vardagens jargong som påminner om livets viktiga. Men låt oss ta det från början, lite lugnt.. . Livet i Cowboyland Som ni som läser bloggen regelbun

Låt mig börja detta inlägg med ett – Herregud! Kors i taket vad ni läsare är hjärtliga och hjälpsamma. I min ensamhet fanns det nu hopp, och någon fanns där ute och tog faktiskt in mina ord om frustration och till en stor del även min omedvetna Rädsla inför framtiden... En utsträckt hand – Uppdatering! – Vad är det jag vill , kanske ni tänker eller undrar över? Det är ingen fast inkomst jag var ute efter, tanken var att stilla min frustration högt. Naturligtvis kan man i

*Brrrzzzz! Mobilens väckarklocka surrar högre och högre samtidigt jag hör massa hundtassar över golvet. Första som slår mig när jag...

Då vankas den tiden då man är ensam i paradiset och man ständigt påminns om hur viktigt det är med familj. Speciellt här nere under...

Dagarna börjar bli varmare och solen välkomnar oss ute på verandan. När jag sitter på stenmuren och låter dom varma solstrimmorna bitvis...

Nu sitter man här igen och ska skriva. Har knappt haft någon skrivlust alls dom senaste två veckorna. Känns som att det återkommande...