Ibland kräver livet att man stannar upp för att hitta tillbaka till det som verkligen betyder något. Inte minst så har det alltid varit bloggens kärnämne – Att visa en sann bild, helt utan filter. Men även om att nå fram till drömmar, där förändring och nya utmaningar ofta möter frågan om "-Varför man aldrig får sluta tro på sin egen väg?" Att beskriva en vardag är inget svårt, men att motivera er att fortsätta läsa, och drömma tillsammans med mig, är en helt annan femma... ”

Det börjar närma sig jobbdags och jag försöker ta tillvara på dagarna vilka jag spenderar sparsamt med att gå långa turer i byarna. Här försöker jag ta in alla dofter i naturen som just nu står i blom. Lassithi lever upp nu och allt är så vackert, inte brunbränt där värmen decimerat möjligheterna till liv. Folket börjar leva upp, pysslar och står i inför kommande säsong... Livet i Cowboyland Morgonen är fortfarande lite kylig i vinden. Det nylagade kaffet i koppen ryker förvi

Då har vi landat i 2026 och fått känna på årets första månad – Januari. En månad som haft med sig allt ifrån Flytt, Boksläpp till nyårslöften vilka med all sannolikhet kommer brytas. Men främst så har året börjat med Hopp och ny Framtidsinsikt där tillvaron har fått en Boost i rätt riktning. Nu väntar ett 2026 där jag går ”All in”.... Livet i Cowboyland Jag kunde ha börjat inlägget med att beskriva morgonen och allt det härliga som finns där utanför och bara väntar på mig. Me

Tillbaka där allt en gång startade – Kreta. En plats som gömmer alla de tusentals minnen som format det liv jag lever idag. Här, mitt i ingenstans lever vardagen sidan om mig i ett ständigt försök att styra och ställa utan direkt framgång. En vardag som minst lika många gånger fått ändra beteende, värderingar - Här görs inga repriser, här utdelas inga rabatter, allt handlar om att anpassa sig och se det man får som det verkligen är - Vinna eller försvinna... November: Nya v

Ämnet i titelraden kan ju hänvisa till sambandet mellan två länder – Sverige och Grekland. Eller, så kanske det handlar om mig som person som nu står i valet och kvalet och måste se mig om efter en ny start i livet? Att ”gå vidare” som det heter. Men hur gör man? Och inte minst så var börjar jag? Ni är många där ute som mist en del av er själv i form av den person ni haft närmast. Andra har aldrig känt så och mest tycker man bör ”rycka upp sig”, och det kommer ordna sig igen?

Vi lever vår vardag lite 'vid sidan om' och ändå blir vi lika överraskade varje gång vi får ett ”besök”. Ibland får vi besök där vi...